G-ringen

F-ringen skulle ha blivit det sista kryddgårdsarbetet för säsongen, men med den fantastiska sommarhöst vi hade så plöjde min underbara granne upp en ring till, G-ringen.

G-ringen är tänkt att ha ganska mycket blommor, både ettåringar och perenner. Jag har tidigare, genom STA och Nora Trädgårdsförening handlat av Rolands Plantskola i Revsten, mellan Kristinehamn och Otterbäcken. Det är en plantskola öppen enbart för handeln, även om han ibland tar emot trädgårdssällskap. Första gången jag var där för några år sedan så blev jag hysterisk och bara for fram och tillbaka. Vilken plantskola! Vilka priser! Vilken mängd av precis det man vill ha!! Det vi var ute efter nu var läkeväxter, röllikor och rudbeckior och lite annat smått och gott. Det var jag och tre nyckelpigor och for iväg. Hur jag hade tänkt begriper jag inte. 4 personer i min lilla bil + alla växter! Nåväl vi kom hem. Det här är vad vi fick med:

Jag hoppas verkligen att allt överlever vintern....här är bilder på röllika och rudbeckia fotade hos Rolands Plantskola

Achillea ´Coronation Gold´

Achillea ´Paprika´

Echinacea ´Summer Sky´

Echinacea ´Mama Mia´

Echinacea ´Vergin´

Echinacea ´Tomato Soup´ På den sista bilden planterar en av mina jordgubbar någon mynta som ska vara marktäckare under ett rödbladigt hyllebär.

F-ringen

Som jag redan beskrivit så har ringarna bokstäver: Fågel=A, Vinbärsträd=B, Provodlingsrosor=C-E. Efter våra studie/inspirationsresor var det i somras dags att ta itu med den "riktiga" kryddgården. Det hade kommit många trevliga myntor med från Kryddgården i Mon, som vi har sticklingsförökat så att varje sort ska räcka till ~1 m2. Alla rabatter i hela kryddgården ska omges av häckar av olika slag, utom myntorna som ska ha rotspärr.

Vi lärde oss av Lisbeth att myntor inte har något djupt rotsystem, så spärren behöver inte vara djupare än ~ 2 dm. Det blev ett månadslångt slit för ett par av mina "jordgubbar".

8 av rabatterna innehåller, eller ska innehålla, stora krukor med "italienska" kryddor. I nuläget har jag två krukor med citronverbena och två krukor med lager. På önskelistan står citron och oliv. Lagern är på vinterförvaring på andra året ute i Roserian och citronverbenan med rosensticklingarna i gamla kökskällaren under huset - får se hur det går! Nu började det bli långt att gå mellan alla ringar och rabatter, så det blev dags att tänka sittplatser i F-ringen. En av mina gubbar byggde raskt - ibland undrar jag om de bor i mitt huvud på nätterna, de vet precis hur jag tänker!!!!- 4 sittplatser med armeringsnät som bågar. I somras hade jag rosenbönor i bågarna, men jag tror det blir hjälmbönor i år.

Vid sittplatserna finns inga myntor. Häckarna är av vita smultron med antingen stockrosor eller malvor innanför. Allt egetodlat så klart! Fortsättning följer.......

Studiebesök i Julita

Inom projektet "Det goda värdskapet" fick vi vår resa till Julita finansierad. Hela personalgruppen behövde inspiration och lite guldkant på tillvaron efter en tung vinter. Tanken var att vi skulle titta på äppelträden i blom och få en guidad tur runt anläggningen. Så den 20 maj 2013 satte vi oss förväntansfulla i hyrbussen med kosan ställd mot Julita.

Medan vi väntade på vår rara guide så passade vi på att kika lite på Petson som fortfarande var i vintervila. Vi kunde också konstatera att våren hade kommit betydligt längre här än hemma i Nora. Vår trevliga guide (som INTE räcker finger) visade oss runt på området, som verkligen är värt ett besök. Blommade inte äppelträden, våren var ju sen 2012, men hon lärde oss mycket om beskärning och plantering. Vi kommer också att beställa några träd från Julita. När rundturen var slut upptäckte vi att det finns en härlig kryddgård på Julita, något jag inte kände till. Här fanns inspiration att hämta. Julita har också, förutom gamla äpplen, också varit genbank inom POM för humle. Det är nu flyttat ner till Alnarp, men det fanns fortfarande en del humleplantor till försäljning, varav några fick följa med hem till våra humlestörar.

Det blev en härlig och inspirerande dag som gav oss alla massor av energi!!! Fortsättning följer.....

Drömmar om en äppellund 2013......

Jag visar först ett par bilder från hösten 2011, när ringplanterigen skulle göras. Egentligen kan man redan här ana att det nog skulle sluta med katastrof, om man kikar på dräneringen av området de skulle planteras i. Men nu hade träden stått i kruka så pass länge och vi ville ha dom i jord före vintern. Dränera, det gör vi till våren! Så här på bilderna håller Kenneth på att förbereda själva grävarbetet.

Hela ringen omgärdades med har-och rådjurssäkert staket. Efter snösmältningen 2012 kunde vi konstatera att vi bara hade 8 träd kvar, 2 hade avlidit av syrebrist i vattnet. OK, vi dränerar till hösten. Faktiskt så bar alla de små träden några frukter i augusti/september, så vi blev ändå lite hoppfulla, behöver bara komplettera med 2. Så kom då den förfärliga septemberdagen 2012, när ingenting längre blev sig likt. All personal var lediga till efter begravningen och tiden därefter var riktigt tung för oss alla. Vintern blev snörik, och vem tänkte på då att hägna in några äppelträd. Så det gick som det gick. Alla träden var helt kalätna, ingen bark kvar. Suck. Men skam den som ger upp! Fortsättningen följer......

Drömmar om en äppellund.....2011

I Norasjön ligger några öar, en ganska stor som heter Alntorps Ö. Där finns sedan ett antal år en genbank för gamla äppelsorter och som ligger under Julita. Där var en riktig entusiast anställd några år. Hon samlade in allt vad man kunde hitta i vår kommun, gamla härliga äppelsorter. Hennes tjänst finansierades av antingen POM eller SLU, minns inte nu, men de hör ju ihop ändå. När de pengarna upphörde så ville inte kommunen fortsätta med finansiering och det blev en mindre konflikt som gjorde att tjänsten försvann. Jag är inte insatt i alla turer, men i slutänden var det många som var oroliga för vad som skulle hända med träden i genbanken. Idén att ha en genbank på ön var i och för sig trevlig. Nackdelen var att det går en passagerarbåt dit. När äpplena blommade på våren så hade båten inte börjat gå och när äpplena var mogna på hösten så hade passagerarbåten slutat köra för säsongen. Då fick Kenneth idén att man skulle kunna flytta träden - de var inte sååååå stora - till den mark som låg norr om vår tomt.

Vi skulle kunna ta på oss skötsel mm. som ett led att göra vår egen verksamhet mer attraktiv. Vi, tillsammans med den tidigare anställda trädgårdsmästaren förde samtal om detta med kommunen. Nåväl, det blev så mycket protester och det bildades en intresseförening för Alntorps Ö bevarande och kommunen insåg att man nog måste sköta om genbanken, fast utan utbildad personal. Kommunen sålde marken norr om oss och det är vi idag glada över, för rarare grannar än Martin och Diana på Lilla Trädgården det får man leta efter. Men vi hade närt en dröm om en äppellund och den gick inte lika lätt att släppa. Jag införskaffade Görel Kristina Näslunds "100 älskade äpplen" som jag lusläste. Jag skrev lista på alla äpplen som gick i min zon och det blev 39 av de 100. Sen hade jag också som kriterium att de måste vara 17-1800-tals äpplen. I mina drömmar såg jag vårt nyinköpta gärde fyllt med gamla äppelsorter och några gammeldags utformade bikupor - sinnebilden var från Bröderna Lejonhjärta. På Plantmarknaden i Lindesberg hittade jag 10 äpplen från min önskelista sommaren 2011. Innan de hann bli planterade så var jag på POM-utbildning i Helsingborg och där blev jag så inspirerad av hur några träd var arrangerade att vi planterade våra äppelträd på samma sätt. I en ring.

Fortsättning följer.

Studiebesök "Kryddgården i Mon"

I några år har länsstyrelserna i Örebro och Västmanland haft riktigt trevliga och intressanta utbildningar och seminarieserier som riktat sig till besöksnäringen. EU-projekt så klart, så det har gällt att hänga på. I Örebro har temat varit "Det goda värdskapet" och i Västmanland "Trädgården som tillgång". I Västmanland är det fortfarande ett pågående projekt, så passa på, om det är något som passar. Vi har varit på flera olika, alla lika givande med fantastiska föredragshållare och på kursplatser som, bara de, har varit otroliga. Vi var till Västerås på en kryddag där Lisbeth Ahlmark var fördragshållare. Denna underbar människa som gärna tog emot oss på ett studiebesök, trots att hon slutat att ta emot besökare. Så den 17 juli, en av sommarens varmaste dagar, stängde vi butiken och lastade hela personalgruppen in i en hyrd buss och åkte till Mon utanför Trollhättan. Vilket mottagande av Lisbeth och hennes lika kunniga och trevliga man.

Många idéer fick vi med oss och HUR många kryddplantor, den en ovanligare än den andra, kom inte med i bussen. En toppendag. Lisbeth hade sina myntor i rabatter med träkanter + rotspärr. Det har vi försökt att efterlinka i vår myntaring så att det inte blir myntor överallt. Allt hos Lisbeth Är föredömligt skyltat.......Det blir en bildserie från denna härliga dag.

Provodlingsrosor

Någon gång vintern 11-12 fick jag veta att jag tillhörde den lyckliga skara i landet som skulle få ta emot provodlingsrosor. Jag gick som på rosa moln. Var skulle jag sätta 128 sorters rosor, 2-3 av varje? Ingen aning, som vanligt tänkte jag, den dagen den sorgen, det ordnar sig. Kenneth tänkte väl lite längre så han bad en snäll granne med traktor och plog att komma, trots att det var vinter! För tänkte man tanken ut: det kommer ~300 rosor, var sätter vi dom, trädgården känns för full för så många rosor om man vill hålla dom samlade. Det får bli kryddgården, vi ska ju bara ha provodlingsrosorna i 3 år, sen tar vi bort dom. Ja, så tänkte vi då.

Ja, så kom den där dagen i april 12. En hel lastbil med rosor! De rotäkta i krukor och de okulerade barrotade. Att plantera dom var inte att tänka på! Efter den ovanligt snörika vintern så var gärdet så blött att vi behövde plankor att gå på för att inte sjunka ner. Så de fick stå i nästan en månad innan det gick att börja planteringsjobbet. Tack kära Kenneth för att du hade tänkt på traktor mitt i vintern!! :-) Jag lägger ett bildspel på äventyret! De sitter i ringarna C-E. Varje rabatt ska omges av åbroddhäck eftersom kryddgården är tänkt att bli halvformell med ett italienstuk. Vi är nog halvvägs igenom den sticklingsförökningen, fattas bara ~1000 plantor till!! Det blir klart sommaren 14. Jag tänker inte heller beskriva alla rosorna, kanske någon enstaka.